jag vet egentligen inte vad som händer

det blir plötsligt svart i ögonen och jag kan inte sluta gråta, jag tappar kontrollen, får igen luft, det håller på så länge, eller? jag blir rädd, jag blir mer ledsen men jag tänker inte på nått, sen får jag tillbaka en del av hjärnan

ringer någon, syster, duvan inget svar! provar tb han svarar, vet inte vad jag säger, kommer inte ihåg, lugnar mig, pratar om familjer,resor det är suddigt

jag blir tom, skakar i armarna och rycker i kroppen jag är lugn igen, men tankarna flyger runt, tb säger nått om jobb, ring nån du pratat med förut, jag vet inte vad jag ska göra...

lägger på...

sittter i soffan och stirrar, men jag ser inget, jag är bara tom, livet har slutat existera, men tankarna flyger runt me jag kan inte tänka dem

efter ett tag kommer jag tillbaka, jag börjar fundera vad klockan är, när börjar jag jobba? samtidigt som upplevelsen är kvar i huvudet så börjar jag fungera igen

huvudet säger att det måste bli en skärpning, plocka ihop de trasiga bitarna och sköt din vardag

varför är det så? varför låter jag mig inte må skit? en stund? en dag? en månad? längre? nej jag plockar ihop de trasiga delarna och ger 110% igen... till nästa gång